För att citera Lovisa.
Två blondiner står i en bio kö på sergelbionoch pratar om hårfärger och utseende.
Varpå den ena säger till den andra.
- Är man så äkta på insidan som oss så kan man få vara lite fake på utsidan.
Sicko.
Av någon anledning är stress en del av mig. När jag är stressad känner jag mig på något sätt lugn. När jag hela tiden har någonting att göra vet jag att jag inte kan göra mer. Jag vet att det makes no sense... Jag är en förvirrande människa med tonvis med mål.
Ändå tycker jag själv att jag hittar de där lugna och njutningsbara stunderna.
Iskalla oktober kvällar måste ändå vara bland det vackraste som finns. En fullkomligt stjärn klar himmel, gul oranga löv som får en brinnande nyans av de lysnade gatulyktorna och ett bra humör. Dessutom med favoritlåten i öronen... Då kryper ett genuint leende fram på mina läppar.
Impuls.
Idag impuls köpte jag en ny mp3 spelare. Eller impuls för att vara mig i alla fall :)
Var och kollade på den i går med Theo i Kista, kollade sen lite priser och så på nätet och i dag köpte jag den. Ha. Impuls för att vara mig alltså! :)
Får jag godkänt? :)
Änglarnas stad.
Likt en fumlande hand i mörkret
Är en ängels förälskade hjärta.
Likt en blind man i den stora världen
Är en männsikas sökande efter källan till trygghet.
En fallande ängel med ett varmt hjärta
En människa hjärta fylls då ängel landar igen.
Värdelöst.
Efter att man har lärt sig att 1+1=2 och att 10-5=5 eller att 5*4=20 tycker jag lixom att det räcker där.
Jag behöver inte lära mig hur man räknar ut värdet av en polynom eller att Y=Kx+M
Det känns.. Onödigt och oanvändbart.
Som kära Helena och jag konstaterade häromdagen.
Man skulle ju bli något chokad om man hörde typ Bush säga 3a-2(a-b)=a+28. Ha!
Fast kanske ändå inte. Jag menar, det var ju ändå Bush i exemplet :)
För dem som inte fattar det så är jag anti matte. Extra mycket för att det är prov i morgon. :)
Smile for life.
Jag känner mig happy happy happy. Jag vet inte varför. Det är bara en känsla som växer och växer.
Kanske är det, för att jag innerst inne, trots mitt gnäll på vädret, tycker att det är rikigt mysigt med hösten.
Eller för att jag äntligen gör massa mer saker som jag vill göra. Eller kanske för att jag har så många undebara vänner som gör mig lycklig > Känn dig träffad < . Eller.. eller så kanske man inte ska spekulera i lyckan, kanske bara i olycka. Det kanske är på sin plats att bara uppskatta och verkligen leva i nuet. Kanske kanske.
Schoul.
När man vet att det är drygt två och en halv timme kvar på skoldagen.
Dessutom på en fredag, då, då brukar mitt tålamod tyna bort en aning..
Vi lär inte för livet utan för skolan.
Ibland känns det bara rätt.
Nästa sommar skiner kanske inte solen.
Jag hatar mina känslor gentemot dig bara för att de gör mig så fruktansvärt utblottad och för att de skulle kunna jämföras med en äkta Akilleshäl. En sådan Akilleshäl som inte bara är skadlig, utan rent av livsfarlig, dödlig, för att jag i mitt sinnes fulla bruk, vilken dag som helst skulle kunna slänga mig framför vilken fara som helst, enbart för att rädda dig. Mina känslor för dig skulle kunna beskrivas på fler än en miljon sätt och på mer än tusen olika språk men skulle ändå aldrig kunna uttryckas på samma sätt som om du böjde dig fram mot mitt bröst och lät mitt hjärta viska det mellan de pulserande slagen.
En stilla sommar promenad. Vi vet inte vart. Bara någonstans. Någonstans där vi kan vara oss själva. Bara vara tillsammans. Vattnet porlar. Fåglarna kvittrar. Solen värmer. En tystnad spänner mellan oss. Men det gör ingenting. Ingenting alls. Tystnade är inte obekväm. Snarare tvärt om. Den bara är. Precis som vi. Vi bara är. Strövar. Utan något egentligt mål. Mest bara för att.
Nästa sommar skiner kanske inte solen. Fåglarna kanske inte heller kvittrar. Kanske kommer sommaren inte alls. Över huvud taget. Men oavsett som solen skiner, fåglarna kvittar eller sommarängen blommar så kommer du, min älskade vän att förbli min sårbara Akilleshäl. För alltid. För evigt.
Göteborg.
En bild säger mer än tusen ord.
Två bilder säger mer än tvåtusen ord.
Ändå vill jag tillägga;
Älskade MP! =)
Fåntratt.
Åh. Jag svävar som på små rosa moln efter dans lektionerna. Det är så underbart att jag inte vet vart jag ska ta vägen när det är slut. Jag vill bara fortsätta och fortsätta och fortsätta i alla oändlighet!
När jag kommer hem blir jag sedan frustrerad. Kan någon vara så himla vänlig och öva med mig? =)
Morgonhumör.
Alla som känner mig i alla fall lite, vet att jag har världens sämsta morgonhumör. Verkligen. Att sitta med mig på bussen till skolan är nog någoting som man vill i största mån undvika.
Så, precis som vanligt satt jag i morse på bussen med min mp3 och kände mig allmänt förbannad över att det var morgon. Men när bussen svängde upp mot busshållsplats Rudbecksskolan sken jag upp.
Bredvid våran skolgråd stod det tre stycken kameler.
Bokstavligt talat.
Behöver jag ens säga att mitt morgon humör tog en drastisk vändning? =)
Kamel! =)
Kärlek.
Jag. "Fröken anti allt som hör till julen, speciellt julmusik innan Lucia" har blivit kär. I en jul låt.
Men kärlek rår man lixom inte för. Den bara händer och så är man fast.
I am in love i denna mans röst!
http://www.youtube.com/watch?v=vqiWbAxP8Bg
Lyssna och njut!
Dagens fråga.
Varför ska man säga förevigt när man kan leva i nuet.
Ta livet som det kommer och lova inte bort dig till evigheten!
